För att lättast förklara var mina reseledar-tankar började så tänkte jag göra en klassiker och "börja från början"!

I somras tog jag studenten på St Petri läroverk i Malmö, där jag i tre år pluggat samhäll-språk! När jag gick i nian visste jag inte alls vad jag skulle vilja jobba med när jag blir äldre, så när jag skulle göra mitt gymnasieval fokuserade jag på att hitta en så bred samhällslinje som möjligt, och inriktningen på just språk kändes intressant för mig då jag länge haft tanken om att på ett eller annat vis jobba utomlands i bakhuvet! Under höstterminen i trean började jag fundera mer på vad jag ville göra efter studenten, och ärligt talat kände jag mig rätt lost.

Plugga vidare i Lund var ett alternativ, men det kändes ändå alldeles för avlägset för mig. Eftersom jag inte hade en aning om vad jag skulle vilja studera och då halvhjärtat gå in i något nytt så kände jag att för mig passade det bäst att vänta med universitet. Att jobba ett år och prova på lite nya saker lät mer frestande för mig. När jag gick i sjätte klass på Bäckagårdsskolan så började vi med språk och jag valde utan att tveka spanskan! Min syster pluggade det och jag tänkte hänga på trenden. Jag kommer ihåg när hon skulle lära mig frasen "¡Hola ¿qué tal?" (=Hej, hur är det?) och när jag väl kunde uttala orden nått så när rätt var jag hooked!

Spanskan var för mig helt rätt val och ända sedan sexan har jag älskat språket! Därför började mina tankar mer och mer inrikta sig på att åka till spanien, prova på att jobba utomlands, helst på hotell, men framförallt för att få lära mig språket på riktigt, då det är stor skillnad mellan att kunna prata gramatiskt rätt på lektionerna till att använda sig av språket i verkligheten. Så åka till Spanien efter studenten fick bli mitt nya alternativ istället för att plugga vidare i Lund :)

Min pappa hade hela tiden sagt att "du borde jobba i Bamseklubben, där hade du passat bra bland småbarn och semestersugna föräldrar" och ärligt talat så lät det inte helt fel. Jag har alltid tyckt mycket om barn och hade jätteroligt den sommaren då jag jobbade på dagis, och Bamseklubben var ju lika med att jobba på hotell utomlands. Men det kändes ändå inte som ett jobb skräddarsytt för mig. Jag är mycket social av mig och tycker mycket om att prata och skratta lite (vilket ni som känner mig redan vet, haha) och på något sätt känns det lättare med människor i äldre åldrar än knattarna i Bamseklubben (även om jag någon gång gärna provar på att jobba i barnklubben!) Ordet reseledare kom i något sammanhang upp och jag kände mig nyfiken på att ta reda på mer om detta yrke..

Nä men se där, har du hittat hit? Så trevligt! Då får jag passa på att säga hej och välkommen till min blogg!

För er som inte känner mig personligen så heter jag Jessica Nilsson, och jag är en snart tjugoårig tjej från Malmö! Jag har en dröm om att en dag, förhoppningsvis snart, bli en reseledare någonstans där ute i vida världen :) Om allt går som planerat så kan jag redan detta år använda mig av titeln reseledare när folk frågar om mitt jobb!

Då jag själv tycker att det är svårt att hitta bra och utförliga bloggar från människor som arbetar som reseledare så kände jag för att själv skaffa en, och beskriva min väg till att bli reseledare så bra som möjligt! Om jag då kan hjälpa någon annan nyfiken själ där ute så är det bara ett stort plus i kanten!

Så, min blogg kommer alltså att handla om hur jag (förhoppningsvis) kommer gå från idé till verklighet inom yrket! Mer om detta kommer, den som väntar på något gott..

Bloggen kommer däremot främst vara till för mina vänner och familj för att dem ska kunna följa med lite på min resa, och inte sakna ihjäl sig efter mig här hemma! Skämt å sido :)

Jag hoppas att du som nu läser känner att detta kan bli en rolig blogg att följa, och därför klickar tillbaka hit någon gång :)

Tills dess, puss & hej, och ta hand om dej :)